Ny statistik om folkhälsan i Sverige visar på skillnader i befolkningen

Publicerat

Det finns skillnader i hur olika grupper i samhället upplever sin hälsa. Högst andel ohälsa uppger de som har lägst utbildningsnivå. Det visar Sveriges största folkhälsoenkät som skickades ut till 120 000 personer under februari till maj i år.

Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, skickas ut varje år för att ta reda på hur befolkningen i Sverige mår och lever. Sammanställningen för år 2020 visar att de allra flesta, mer än 70 procent, upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Men den positiva utvecklingen som pågått sedan år 2004 verkar ha avstannat och det finns skillnader mellan olika grupper.

– Genomgående uppger personer med förgymnasial utbildning oftare ohälsa än personer med eftergymnasial utbildning. Dessa skillnader har även konstaterats i tidigare analyser av folkhälsan, säger utredaren Malin Kark.

Trots att undersökningen samlades in mitt under den pågående coronapandemin ser det inte ut att vara några större förändringar i resultatet jämfört med föregående år. Hur hälsan och hälsans bestämningsfaktorer påverkats av pandemin kommer Folkhälsomyndigheten att följa upp i framtida undersökningar.

Den dagliga rökningen har inte ändrats sedan föregående års undersökning. Sju procent av befolkningen uppger att de röker dagligen. Andelen som uppger riskkonsumtion av alkohol minskar bland yngre personer, men ökar bland äldre.

Enkäten visar vidare att:

  • Fler uppger psykisk ohälsa. Självrapporterade besvär av ängslan, oro och ångest har ökat, särskilt bland yngre kvinnor.
  • Andelen personer som rapporterar fetma har fortsatt att öka med någon procentenhet och ligger nu på 16 procent.

Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, genomfördes för första gången 2004 och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och regioner i Sverige.

Fakta om Hälsa på lika villkor

Enkäten undersöker hur hälsan ser ut och hur den förändras över tid i olika delar av landet fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå. Frågorna ger viktiga svar på exempelvis förekomst av olika sjukdomar och besvär, hur hälsa kan främjas och hur sjukdomar och ohälsa kan förebyggas. Resultaten kan utgöra ett underlag för beslut om åtgärder som kan påverka folkhälsan och skapa förutsättningar för en jämlik hälsa, på nationell, regional och lokal nivå.

Om årets undersökning

  • Det nationella urvalet består av 40 000 personer i åldrarna 16–84 år.
  • Kommuner och regioner erbjuds att delta med ytterligare urval.
  • I år deltog 5 av 21 regioner; Region Västmanland, Region Östergötland, Region Gotland, Region Värmland, Västra Götalandsregionen.
  • Totalt skickades enkäten ut till 120 000 personer. Svarsfrekvensen var 42 procent av de tillfrågade.

Här hittar du resultaten

Resultat finns tillgängliga i databasen Folkhälsodata där det finns möjlighet att själv ta fram tabeller. Information och resultat går, om ett par dagar, även att hitta i visualiseringsverktyget FolkhälsoStudio, där man kan skapa egna diagram och kartor.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Håll också utkik efter några av Folkhälsomyndighetens kommande rapporter och sammanställningar där resultat från Hälsa på lika villkor analyseras och presenteras:

  • Den årliga webbaserade folkhälsorapporteringen, Folkhälsans utveckling publiceras i slutet av året, tillsammans med en årlig rapport som kommer ut i mars nästa år.

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor

Kategori: Nyhet

Mikroskopbild på coronavirus, cdc.org

Samlad information om covid-19.

Observera

Nyhetstexterna är aktuella när de publiceras men uppdateras inte.